Mardrömmen

Förra veckan var en hemsk mardröm. Man vet att det någon gång kommer att hända men man vill det inte och det är hemskt när det händer. Min bebis, mannen i mitt liv och den som alltid kommer ha störst plats i mitt hjärta han finns inte mer. Jag har gråtit i snart 2 veckor och hela min kropp är fylld av sorg och livsglädjen är som borta. Det är svårt för dom som inte haft en så stor kärlek att förstår men jag hoppas att alla någon gång får uppleva den kärleken. Vem den än kommer ifrån...

Min älskade Bamse finns inte mer och jag vet inte vad jag ska ta mig till utan hans små upptåg och hans lilla nos.










Hur ska mitt liv kunna gå vidare utan dig?



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

alexandra86

Ordning och reda, lådvin på fredag...

RSS 2.0