Satt här och kollade på gamla kort, inte gamla som i 2 år tillbaka utan gamla som i ca 6 kanske 7 eller 8 år tillbaka. Det har verkligen hänt mycket sedan den tiden. Sedan tiden i gymnasiet. Man trodde man visste allt då, man trodde man hade de vänner som man skulle leva resten av sitt liv med.
Sitter o tänker på just det där med vänner...

När jag var yngre hade jag verkligen massa vänner. Några få verkligt nära vänner men flera flera mer ytliga vänner kanske inte bekanta men något liknande. Jag och mina nära kompisar lovade varandra dyrt och heligt att vi aldrig skulle svika varandra att det alltid skulle vara VI!
Vi grät ihop, vi skrattade vi gjorde allt ihop, åkte på festivaler och bara hängde och pratade i timmar.
De var mina själsfränder och jag skulle inte vilja byta den tiden mot allt i världen.

Men vad hände?? Av någon anledning pratar vi inte idag, vi växte väl ifrån varandra, vissa har förändrat så mycket att ja inte ens är säker på att de skulle hälsa på stan om vi möttes. Skulle jag hälsa??
Men just då var det ju min äkta riktiga vänskap.


Dom som jag idag ser som mina allra bästa vänner som jag idag delar ALL glädje och sorg med som har en speciell plats i mitt hjärta. Några av dom kände jag inte ens på gymnasiet men nu känns det som vi alltid kännt varandra i alla år. Några av dom umgicks jag inte med på gymnasiet men dock var vi bästisar på högstadiet och av egentligen kanske slumpen så hittade vi tillbaka till varandra. Några som jag egentligen kanske inte umgicks sådär rasande mycket med på gymnasiet vi hittade varandra efter gymnasiet.

Är det inte både konstigt hur vänner egentligen kommer och går i våra liv.
Lika fort som de kommer in i våra liv lika fort kan de försvinna.
Någon sa till mig för några år sedan att en människa kommer in i våra liv av en anledning. Kanske kommer personen bara in en kort stund men det är av en anledning för att göra ett avtryck i just mitt liv.
Det finns en mening med alla människor som vi träffar det finns en tanke med att våra vägar möts.
Ibland blir det som sagt bara en kort stund ibland blir det för resten av våra liv.

Jag hoppas att de vänner jag har nu som står mig väldigt nära är de vänner som jag kommer ha hela livet som jag kommer dela glädje och sorg med. Som jag vet, lika mycket som jag finns för dom så finns dom för mig.
Vänner är något vi inte kan leva utan!